Glasblåsarmästarna i Glasriket har alltid varit i framkant och visat en enorm
vilja att testa glasets gränser tillsammans med formgivarna. Här bjuder vi er på
en snabblektion och kikar närmare på graal och ariel.
Graal
Upphovsman: Glasblåsarmästaren Knut Bergqvist.
Uppkomst: 1916 i Orrefors.
Kännetecken: Glas där mönstret ligger inbakat i glasmassan.
Så här går det till: Glasämnet som fångas upp på glaspipan dras över med skikt av färgat glas. När det är avkylt, bearbetas det med gravyr, slipning, blästring, färg eller dekaler innan det återigen värms upp, dras över med klarglas och blåses till den slutgiltiga formen.
Micke Johansson berättar: ”Det svåraste med graal är att få harmoni i mönstret. Värmen måste vara jämn och man måste titta på mönstret hela tiden så det inte blir skevt. Man blåser, tittar, blåser…
Dessutom måste man snurra pipan lika mycket åt båda hållen, annars vrider motivet sig. Tjusningen är att man kan få så härliga bilder. Konstnärerna kan verkligen föra över sin bildvärld på glaset!
Kuriosa: Namnet Graal kommer
från latinets gradalis, som betyder
skål, pokal. Ariel, slipgraal, ravenna
och kraka är utvecklade utifrån Knut Bergqvists graalteknik.
Ariel
Upphovsmän: Något oklart, men både glasblåsarmästarna Gustaf Bergkvist och Knut Petersson samt konstnärerna Edvin Öhrström och Vicke Lindstrand var inblandade i utvecklandet av tekniken.
Uppkomst: 1937 i Orrefors.
Kännetecken: Luftblåsor som bildar mönster inne i glaset.
Så här går det till: Mönstret sand blästras, slipas eller graveras i glasämnets färgskikt. När glaset värms upp igen och dras över med ett lager klarglas stängs luftblåsor in i fördjupningarna.
Micke Johansson berättar: ”Det som är svårast här är att behålla ett fint luftmönster. Ju varmare glaset blir, desto mindre luft blir det. Gör man ett litet misstag försvinner luften, så det gäller att vara med till 100 procent hela tiden! Jag gillar ariel eftersom motiven blir så svävande och ’glasiga’. Det blir verkligen vackert. Det är glas när det är som bäst!”
Kuriosa: Namnet kommer från Ariel, luftanden i Shakespeares pjäs ”Stormen”
